Månadens.. (augusti)

Sammanfattning; månaden som gått väldigt sakta, men samtidigt väldigt väldigt fort. Vissa dagar har segat sig fram saktare än någonsin och andra bara försvunnit, bland annat tack vare ett par dagar (okej tre) i solen på stranden, många kvällar med olika vänner och massa timmar hemma då man egentligen inte gjort någonting alls. Lagat mat, ätit mat, suttit framför datorn och försökt hitta något "riktigt" att göra. Sen kom en helg då jag hade fullt upp från morgon till kväll och var i både jönköping, växjö & rydaholm, och till slut den sista veckan på lovet som till största del spenderades med att träffa alla de man inte sett sedan avslutningen. Sen blev det plötsligt den 19 augusti och då kom skolstarten tillsammans med värnamodagarna, och nu, två veckor senare, kan man säga att hösten kommit den också. 

 

Bästa: 
ingen ångest när sommaren började ta slut utan mer pepp för hösten, träffat massa vänner i olika sammanhang, mitt guldkedje-halsband och att jag har motivation, iallafall ibland hihi
Mindre bra: har lite bloggtorka just nu, man blir seg i skolan och gör mest samma saker varje dag vilket inte ger de mest varierande inläggen, hehe
Framgång: tagit tag i massa saker jag skjutit upp, way to go emilia!
Kärlek: P3 Institutet 
Framgång: börjat jobba med körkortet på riktigt  #vadgerjagmiginpåhjälpmigkommerdettanånsingå?
Humör: haha no comments, upp & ner som vanligt
Låt: OneRepublic – I Lived Gavin DeGraw – Best I Ever Had
Bästa kväll/dag/helg: 9-11/8 eller fredagskvällen på värnamodagarna. Eller bara de vanliga vardagskvällarna hemma.
Skratt: "hur lång är du?", eller hur var det linn?
Kick: efter att ha åkt nån spin rock-liknande grej i växjö på k-o-dagarna, gah så kul, älskar karuseller
Irritation: förbud av alla sorter
Insikt: man kan inte fixa allt på en gång, man behöver liksom ha tålamod, och när allt tålamod tagit slut får man se framåt och försöka hitta lite till
Saknad: en fungerade kamera på mobilen, känns helt tomt utan den
Upptäckt: att jag faktiskt trivs väldigt bra i skolan och att det är helt okej att gå upp halv sju igen


Emilia Pettersson, 23 år och ursprungligen från de småländska skogarna men är numera Uppsala-bo. Har varit ute och farit lite överallt i världen, men landade under 2018 och pluggar nu till fysioterapeut på heltid. Älskar solrosor, jordnötssmör, utflykter och dricker helt orimliga mängder te. Välkommen till min värld!

RSS 2.0