Uluru, Kata Tjuta och King's Canyon.



I tisdagskväll vinkade jag hejdå till Queenstown och Nya Zeeland efter fyra fantastiska veckor där, och satte mig på ett plan tillbaka till Australien. Ännu en flygplatsnatt, några förseningar, ett antal tårar, en timmes ovärderlig hjälp av världens bästa busschaufför när allt kändes hopplöst och väldans massa mil i luften senare, uppenbarade sig denna syn utanför fönstret. Hej på dig med Uluru, eller Ayers Rock.
 


En halvtimma senare blev jag upplockad av en minibuss på flygplatsen och for rakt ut i öknen för att hänga där i tre dagar. Det var solnedgångar och soluppgångar, tidiga morgonar, nätter i sovsäck under stjärnorna, dingos på besök i lägret, vilda kängurur ett par meter bort, mängder av röd sten och så mycket intressant aborginsk kultur. 




Samt ett par kaktusar, promenader bland klippor och raviner, utsiktsplatser, sausage sizzels, stenblock, geografi- och geologi-lektioner. Uluru, Kata Tjuta och King's Canyon. En och annan fluga i ansiktet också. Kommer aldrig klaga på Sveriges mygg igen.


 
Och självklart, många, många mil på vägar som aldrig verkade ta slut, mitt ut i ingenstans. Det var svinvarmt på dagarna, iskallt på kvällarna, grus överallt och många liter vatten som klunkades, men också väldigt roligt tack vare en skön grupp och bra guide. Är väldigt glad över att jag fick chansen att se den här delen av Australien också, för den var helt olik någon annan plats jag någonsin varit på. 


Kommentarer

Skriv! Skriv! Skriv!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (enbart för mig)

Blogg/hemsida:

Kommentar:

Emilia Pettersson, 21 år och ursprungligen från Värnamo, Småland, men just nu befinnandes 1600 mil söderut i Melbourne, Australien. Är svag för allting som innefattar jordnötssmör eller kokos, ösregn utanför när man ska sova, solrosor, mysiga caféer, långa promenader i skogen, djupa och mindre djupa samtal, utflykter, marknader, att utforska nya platser och mat i alla dess former.

RSS 2.0