En saknad förmiddag på Yellow Flower Café.

 
Idag saknade jag för första gången sedan jag återvände till Landvetter i slutet av november förra året, livet i Ubud på Bali. Fram till nu har jag njutit till fullo av kylig luft, potatismos, min egna säng och ett arbetsschema att följa, men efter att ha jobbat hela dagen, kämpat mig hem genom snöstormen och bytt om till ett par gröna mönstrade fladdriga byxor jag köpte för 50 000 rupiah på marknaden så slog det till. Jag ville vara där igen. Strosande på Ubuds gator, vilse bland risfälten, i en taxi en tidig lördagmorgon påväg någonstans, ätandes vårrullar och kokospannkakor under plåttaket där maten serverades, i skolan, på dagiset, i havet, på vår balkong eller inne i vårt trånga, smutsiga men charmiga lilla rum. Eller på Cupit BBQ en tisdagkväll. Eller på Yellow Flower Café, där jag och Franziska hängde en förmiddag innan vi skulle åka upp till Pejeng Kaja för att undervisa ↑. Låg tio minuter bort från huset jag bodde i och var så mysigt som det kan bli, med utsikt över bergen och en väldigt tilltalande meny. Skulle ge väldigt mycket för att få äta en likadan smoothiebowl som ovan till frukost imorgon igen, istället för havregrynsgröt i väntan på att stämpla in för öppning klockan 06:45. Vardagslivet var alldeles för bra i höstas hörrni.


Kommentarer
Skrivet av: Emilia

ALLTSÅÅÅ!!! Skulle göra vad som helst för att käka en FAT nu, gah va gott!!

2017-01-15 @ 22:39:26
URL: http://eewmiliaa.blogg.se

Skriv! Skriv! Skriv!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (enbart för mig)

Blogg/hemsida:

Kommentar:

Emilia Pettersson, 21 år från Värnamo, Småland. Har en enorm förkärlek till fint porslin i stora högar, jordnötssmör i ohälsosamma mängder, långa promenader i skogen och att somna till ösregn utanför.

RSS 2.0