Värnamodagarna, inventeringstider och munkar.


Förra året, men varför bryta ett vinnande koncept?

Hej och hallå vänner.
Hur är läget? Här är livsstatus på det viset att det mesta rullar på i vanlig ordning, men med diverse undantag. Morgondagen ser i stort sätt ut ungefär som gårdagen och tempot är högt, men varvas med små guldstunder och trevligheter här och var. Förra veckan var det dags för stadens årliga uppvaknande, Värnamodagarna, och de maffiga arbetsdagarna förgylldes därmed under några kvällar med ett par thaiboxar på parkbänk, hejdåkramar till kompisar som tar tag i sina liv och flyttar hemifrån, musikquiz med bästa vän, far och mor på fredagen samt årets godaste kladdigaste nybakta munkar som avslutning innan läggdags. Min kära pojkvän, som nu tagit sitt pick och pack till Uppsala för att fortsätta med juridiken, kom även hem en snabb vända över en natt, och trots att då vi bara hade varit ifrån varandra tre dygn var det en lycklig tjej som öppnade dörren när han plingade på. I övrigt är det full rulle på jobbet som alltid, med inventeringstider och allt vad det innebär. Kombinera med en annalkande resfeber, desto större reslängtan, CV-skriverier, lite för lite sömn och en förkylning som sakta men säkert verkar ta över mig, och sedan finns det nog inte mycket mer att berätta. Det flyter, och jag håller mig uppe på ytan jag med. Skönt.

Nu ska jag borsta tänderna, aktivera 05:14-larmet och flirta lite med en vän så att hon förhoppningsvis kan färga mitt hår imorgonkväll. Puss och godnatt! 


Kommentarer

Skriv! Skriv! Skriv!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (enbart för mig)

Blogg/hemsida:

Kommentar:

Emilia Pettersson, 21 år från Värnamo, Småland. Har en enorm förkärlek till fint porslin i stora högar, jordnötssmör i ohälsosamma mängder, långa promenader i skogen och att somna till ösregn utanför.

RSS 2.0