Ett besök med trollstavar, magi och honungssöl.



För exakt 52 veckor sedan, och alltså på pricken ett år sedan, hälsade Ellen på mig i London. Efter att jag hade varit hemma i Värnamo under påsken följde hon med på flyget tillbaka, och sedan spenderade vi fyra dagar med att villa omkring på Oxford Street, leta efter igenstängda restauranger, trängas i alldeles för små omklädningsrum, åka tåg fram och tillbaka till Molesey och sova skavfötters i min stora säng. Torsdagen bjöd dock på ännu större äventyr, då vi tog oss hela vägen upp till i Watford Junction. Därifrån fortsatte resan med buss genom diverse små pittoreska engelska byar på landsbygden, och slutligen hamnade vi här - i Leavesden. Det är nämligen där man hittar Warner Bros. Studio Tour - The Making of Harry Potter, som alltså skulle få sig ett efterlängtat besök.



Platsen är svår att beskriva då det varken är ett museum, en utställningslokal eller någon typ av upplevelseattraktion, utan mer en sorts inblick i produktionen och hur inspelningarna av de åtta filmerna gick till.  Lokalerna som man vandrar runt i är samma studior som scenerna spelades in i under alla år, all rekvisita man får kika på är den som skådelserna arbetade med, kostymerna är original och scenografin likaså. Det har självklart byggts om och anpassats för att kunna ta emot nyfikna besökare, men stämningen där är ändå otroligt häftig - som om att ingenting rörts, utan att sminket och perukerna bara legat kvar precis som de slängdes på borden efter att den sista filmen avslutades 2010.




Man får uppleva The Great Hall komplett med dukade bord, kika på samtliga elevhems klädnader, skådespelarnas skoluniformer, de flygande brinnande ljusen i taket, sorteringshatten och professorernas kostymer från den första välkomstmiddagen. Vid varenda liten sak eller tygstycke stod beskrivningar om vad, när, hur och av vem saker hade använts.




Därefter fortsätter man in i en enorm lokal fullproppad med allt man kan önska sig. Först ut var kläderna från balen i den fjärde filmen och det stora klockuret som dyker upp titt som tätt. Se personerna i högra nederkanten och inse hur sjukt stort det var.



Och sedan kom dörren in till samt vardagsrummet i Gryffindors elevhem, tre klassiska kostymer och spegeln som visar betraktarens innersta drömmar. 



Och två barnsligt glada, lyckliga och nostalgiska filurer som var tvungna att dokumentera sig själva i den! Var helt studsig av glädje över att se allting man sett och läst om, fast i verkligheten.



Överallt stod skåp med smådetaljer, som Den gyllene kvicken, tidsuret Hermoine får i den tredje filmen, alla dödsreliker och en triljard olika bägare som använts i olika inslag. I ett hörn hade de byggt upp hela Dumbledores kontor och i ett annat fanns en studio där man fick testa på att flyga kvast framför speciella skärmar och sedan klippas in i små korta filmsekvenser.



Ytterligare lite längre in stod Hogwartsexpressen och väntade. Som man fick gå in i. Och kunde sitta i. Och känna på. Och låtsas att man åkte till skolan med. 




Och efter det följde både Kråkboets kök och Snapes klassrum, där specialeffekterna var i full gång. Knivar som skar grönsaker, en stekpanna som kastade upp pannkakor, tekokare som pep när vattnet var färdigt, en sopkvast som flög omkring och kittlar som rörde runt i sig själva. Magiskt ju.


Två timmar senare hade vi tagit oss igenom hela den första delen och hamnade på cafét i mitten. Vi köpte svindyr mat som inte var värt punden överhuvudtaget, men som vägdes upp av möjligheten att köpa Butterbeer. Det smakade ungefär som lös, kolsyrad kolasås med mjukglass på toppen. Alltså, väldigt gott, och väldigt sött. Var mer törstig efter än innan jag hade druckit den. 



Efter vila och energipåfyllning fortsatte vi till utomhusdelen där både 4 Privet Drive, Nattbussen, Weasleys bil från andra filmen och Hagrids motorcykel fanns att beskåda, samt en hel avdelning som enbart handlade om animeringen, sminket, tekniken och allt specialarbete kring produktionerna. Sjukt intressant och häftigt att få höra om alla detaljer man själv inte tänkt på när man sett scenerna helt genomarbetade och färdigredigerade. Blev också extremt imponerad när vi fick se den här modellen över slottet som de byggt och använt till att filma alla inslag när man ser det i bakrunden, exempelvis när båtarna anländer med eleverna det första året. Minns att jag läste att det tagit  74 år i arbetstimmar för alla personer som varit involverade att bygga det, och kan verkligen förstå med tanke på hur galet detaljrikt det var!



Och sedan tog vi en sväng in i Ollivanders butik för att jaga trollstavar.



Men varken där eller i någon av souvenierbutikerna blev det några enorma inköp för någon av oss, utan vi var ganska nöjda med att bara få klämma på chokladgrodorna och spekulera kring vilken som var vilken i askarna med Bertie Bott's Every Flavour Beans under våra sista minutrar. Sedan var klockan plötsligt tio på kvällen, allting stängde och vi var tvungna att springa längs perrongen för att hinna med det sista tåget hem till verkligheten igen. Det var dock definitivt värt det och helt klart fem av de bästa timmarna under hela det halvåret. Rekommenderar alla som har möjlighet att åka dit!   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Emilia Pettersson, 20 år från Värnamo, Småland. Har en förkärlek till allt som går under benämningen mysigt, citron-te, hasselnötter och choklad, raggsockar, ösregn utanför fönstret, att vara allmänt kreativ, vackra receptböcker, morotskaka och fint porslin i stora högar. Och jordnötssmör, såklart. Och där har ni mig.

RSS 2.0