En god jul, randig pyjamas och känslostorm.



Hej på er, och god jul! ♥ Hoppas ni har en mysig helg och att gårdagen var precis som ni önskade att den skulle vara, oberoende på om det var med eller utan, stort eller litet, firande. Själv hade jag en väldigt bra, men omväxlande dag. Började precis som förra året med ett par tidiga timmar på jobbet som var avklarade lagom till att släkten anlädde för jullunch, och sedan följde i vanlig ordning Kalle Anka, julklappsutdelning, fika, tomtegröt med skinkmacka och avslutningsvis en omgång sällskapsspel med D och mina föräldrar framåt kvällen. Hann även med att svassa omkring i min nya underbara pyjamas som broder min skämde bort mig med, och att provpacka den lilla kabinväskan jag fick av mamma och pappa. Är så tacksam och glad för dagar som den!



En mindre rolig detalj var dock då en ovälkommen liten dipp i psyket dök upp från ingenstans under eftermiddagen, vilket jag också vill nämna trots att det var ett tag sedan jag pratade om anorexin. Jag var inte alls beredd på det då det var otroligt längesedan sist de slog till, men efter ett tag kom jag igenom den också, som jag numera vet att jag alltid gör, trots att det är svårt att lyssna till ibland. Efter att ha kämpat mot de där hjärnspökena i över fyra års tid är det otroligt skönt att äntligen kunna se känslostormar som den igår ovanifrån och förstå sig själv på ett sätt som jag inte kunde när det var som värst. Självklart är det fortfarande riktigt jobbigt när de dyker upp under de stunder då man förväntar sig dem som minst och de stör som mest, men det är ändå en lättnad att veta hur man själv fungerar. Jag vet att ångestkurvan kommer vända, jag vet att känslorna bara är just det - känslor, och jag vet att det inte kommer pågå för evigt - oavsett hur mycket det trycker, river och stormar inombords i stunden. Att gå emot och slåss mot den där sjukdomen är den bästa present jag har gett mig själv, någonsin.

Nu ska vi till mormor och morfar för att fortsätta julfirandet hos dem. Ser framemot kokkaffe och en tänd brasa. Ta hand om er, puss!


Kommentarer

Skriv! Skriv! Skriv!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (enbart för mig)

Blogg/hemsida:

Kommentar:

Emilia Pettersson, 21 år från Värnamo, Småland. Har en enorm förkärlek till fint porslin i stora högar, jordnötssmör i enorma mängder, långa promenader i skogen och att somna till ösregn utanför.

RSS 2.0