2016-listan: London, Bali, jobb och lite till.

 
Sammanfatta 2016 i tio ord?
Omvälvande, flygresor, upplevelser, distansförhållanden, London, Bali, trötthet, nya vänner, egentid och utveckling!

Gjorde du någonting 2016 som du aldrig gjort förut?
Massvis. Jag surfade, flyttade hemifrån (och utomlands), lärde mig köra vänstertrafik, bodde i London med allt vad det innebar, volontärarbetade i en by på Bali, sprang Color Run, flög ensam över halva jorden x2, kompisdejtade helt främmande människor, tatuerade mig, åkte nattbuss, besteg en aktiv vulkan i soluppgången, bodde fem minuter bort från oändliga risfält och var på Rooftop Cinema. 



Vilka länder besökte du?
Sverige, England, Skottland och Indonesien (Bali och Lombok!). Och så några timmar i Singapore, Holland och Danmark i väntan på nästa avgång!

Vad skrev du oftast för mobilanteckningar?
Bara ett otaligt gäng listor för att försöka organisera mitt liv. Platser jag ville se i diverse städer och länder, maträtter att laga, dagsscheman för när vilket barn skulle hämtas var eller vad som skulle hinnas med en ledig helg, packningslistor, arbetsscheman, vem som var skyldig vem vad, inköpslistor eller enkla att-göra-punkter. Kontrollbehov och så vidare.



Vad saknade du mest under året?
Min familj, i och med att jag var ifrån dem åtta av tolv månader. Ett självvalt beslut, absolut, men fortfarade jobbigt. Jag grät när mamma och Jonathan kom och hälsade på mig i Molesey i februari, när pappa kom i juli, när jag kom hem till Sverige, när jag skulle flyga iväg igen samt på flygplatsen när jag kom tillbaka i slutet av november. Finns ingenting som slår att krama om sina föräldrar och syskon när man varit borta länge. Och David också såklart,  men det är uppenbart. Och den svenska hösten!

Vilket datum från 2016 kommer du alltid att minnas?
Har inget direkt datum som poppar upp i huvudet direkt, just kanske för att hela året i stort sätt har varit en enda lång slinga av upplevelser och intryck jag fortfarande inte lyckas smälta helt.

Vad gjorde dig ledsen?
Press och stress över att inte räcka till hur mycket man än försökte. Och att läsa kvällstidningarna under rasten på jobbet då de skriver om allt hemskt som händer ute i världen.


Nämn några bra dagar?
När vi var i Brighton i juni, när David kom och hälsade på mig, midsommarafton och midsommardagen, hela resan till Edinburgh, sista lektionen med eleverna i Pejeng Kaja, när jag var i Helsingborg med Ellen en helg, när jag och Franzisca åkte till Tegenungan Waterfall, när vi var ett gäng som klättrade i Hidden Canyon.
 


Bästa som du läst, sett eller hört?
→ The Notebook (Nicholas Sparks), Sista brevet från din älskade (Jojo Moyes), Det är något som inte stämmer (Martina Haag). Sen generellt har jag börjat läsa i stort sätt allt som går att hitta på engelska, och skillnaden i språket är enorm. Översättningar blir aldrig lika bra som orginalen.
→ Skam! Och alldeles för många youtube-klipp.
→ Flora & Fridas podcast, P3 Dokumentär om Utöya, Ronden och konserten med Tyler Hilton & Kate Voegele jag och Madde var på i maj.

Vad har du lärt dig?
Att jag verkligen inte tycker om sushi och aldrig kommer göra det, hur man använder tvättmaskin respektive torktumlare, att åka kollektivtrafik, presentera mig på bahasa, hur man gör en perfekt korv stroganoff och hur man prutar på allra bästa sätt.



Vilket var ditt bästa inköp?
Min beiga kappa jag spontanfyndade när jag var hemma över påsk och sedan levde i resten av sommarhalvåret, mina Lee-jeans, en brun jacka från Rough Trade. Och alla resor såklart!

Nämn fem låtar som alltid kommer påminna dig om 2016?
Water Under The Bridge - Sweet Babe May, Better Love - Hozier, Din tid kommer - Håkan Hellström/Otto Knows, Fields of Gold - Sting, I Need You Tonight - James Morrison.

Vad du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Är 99% säker på att mitt humör har svängt fram och tillbaka betydligt mer i år än förut, men generellt hoppas jag såklart att jag varit gladare!


Vad gjorde du alla de där stunderna när du inte gjorde något speciellt?
Hängde på mitt rum framför en datorskärm, var utomhus och gick omkring, umgicks med David eller stod i köket och lagade mat. Förberedde matlådor. Försökte blogga. Duschade. Eller sov. Att göra ingenting speciellt har nog varit en av mina favoritsysslor i år, när jag väl hunnit med det bland alla jobbpass och upptåg.



Har du lärt känna några nya människor?
Galet många, vilket varit så roligt! Älskar att prata med nya människor. De som jag kommit allra närmast har dock varit Amanda, Madeleine, Linn, Flavia, Emma, Franziska och Hannah, men det finns så många fler namn utöver det som också hade kunnat vara med.

Den maträtt du åt mest under 2016?
Ägg i alla dess former, havregrynsgröt med jordnötssmör och banan, pannkakor med bacon och lönnsirap, stekta nudlar, vitlöksstekt kyckling med olika tillbehör, väldans massa toast, yoghurt och nu de sista dagarna - köttbullar med rödbetssallad.


Vad gjorde du på din födelsedag 2016?
Vaknade upp bredvid David ganska sent, åt frukost med honom + familjen och gick sedan ut på långpromenad i snöfallet. Senare under kvällen kom släkten hit för att fira mig, precis som under alla år. Dagen efteråt hade jag bjuit hem alla mina bästa vänner för 20-årsmiddag/hejdå-fest med tapas, mina favoritspel, brevskrivning och daimkladdkaka till efterätt.


Vad fick dig att må bra?
Dagliga samtal med nära och kära när man har en stadsdel, ett hav eller en världsdel emellan sig. Och min och Franzi's underbara femma!

Finns det något du saknade 2016 som du vill ha 2017?
Ledighet, fast på hemmaplan. Vet ju redan nu att jag skulle bli uttråkad på fem sekunder men också att jag behöver det. Är ständigt trött och har ingen äkta inspiration längre. Och så vill jag spontanfika och gå hundrastarpromenader och baka bullar och mysa med kompisar betydligt mera!


Din största utseendemässiga förändring?
Hon som tidigare levde i vanliga stuprörsjeans kan numera räkna antalet gånger hon haft på sig det de senaste 365 dagarna på fingrarna. Övergav av någon anledning det i samband med årsskiftet. Upptäckte kjol och klänning och kappor och rosetter i håret istället.

Vad är du mest stolt över?
Att jag vågade ta steget och flytta hemifrån, men också beslutet att komma tillbaka när det inte längre kändes toppenbra. Att jag gick tillbaka till medicinering och samtal när psyket inte höll ihop som jag hade önskat. Att jag bokade ännu en resa och drog iväg. Att jag varit öppen och positivt inställd till det mesta jag mött.

Vad har du för planer för 2017?
Fortsätta jobba, tågluffa, börja plugga och flytta ifrån Värnamo!

Vegansk mat, strandhäng och Seminyak.

Eftersom temperaturen ligger under nollan just nu och det är allmänt ruggigt överallt såhär i vinterkylan tänkte jag att vi backar bandet några veckor tillbaka till min femte helg på Bali. En drömmig sådan. På lördagsförmiddagen traskade jag in till Ubud för att dela en taxi med Tran, och några timmar senare mötte vi upp Emma och Desirée i Seminyak på sydkusten. Då hade jag inte träffat någon av ovanstående tre på över två veckor, så det var en efterlängtad reunion när vi kramades i receptionen till vårt hostel.



Efter incheckning och inkvartering i våra små kapslar (M Boutique Hostel, rekommenderar varmt!) gav vi oss ut på vägarna för att hitta någonstans att äta. Jag hade som vanligt gjort eftersökningar efter platser att gå till i förväg, och ledde därför vägen till The Spicy Coconut. Det var helveganskt, förvånansvärt litet, väldigt mysigt och så instragramsvänligt som det kan bli. Vi mumsade på smoothiebowls, bönburgare och jordgubbsrosor. 




Sedan tog vi en taxi ner till Double Six Beach. Det var fint, men ingenting speciellt utan kunde platsat in på vilken semesterort som helst. Mer än nog för oss oavsett vilket, som väntat hela dagen på att få svalka oss i havet. Smörjde in oss, la sarongerna i sanden och njöt av eftermiddagssolen.


Efter ett tag fick Emma och Tran för sig att hyra surfbrädor och se om första helgens (då vi tog surflektioner i Canggu) kunskaper fortfarande satt i. En annan hade gärna velat hänga med hon också, men samma person hade glömt att ta ut linserna och hade inga andra par med sig. Orutinerad Emilia. Fick vara mentalt stöd istället.
 
 
Jag och Desirée låg kvar och varvade tågluffediskussioner med regelbundna dopp istället.



Sedan blev det plötsligt kvällen och solen började gå ner. Vi hade varit och köpt chips och vårt favorit-iste på en liten mataffär precis vid strandpromenaden, och slagit oss ner på samma plats som förut. Det fanns hundratals barer längs vägen med sackosäckar och liveband i sanden, men vi kände att det var betydligt mysigare att göra vår egen lilla picknick med första parkett för solnedgången. Tittade på lokalbefolkningen som spelade fotboll nere vid vattnet, pratade om drömresor i framtiden, om jobb och liven där hemma.
 
 
Fint sällskap och rufsigt hår.



I samma takt som det blev mörkare och mörkare blev vi mer och mer sugna på mat, så direkt när skådespelet var över lämnade vi stranden och gav oss ut på jakt efter en restaurang. Därefter fortsatte kvällen med det sjukaste regnovädret jag någonsin upplevt, en fantastisk Mie Goreng som nog är bland deb bästa jag åt där borta, uppgivna försök att få tag i en taxi i trafikkaos, en galen resa på en moped genom ösregn, mellan bussar och över trottoarer - med en förare några timmars underbar sömn bland fluffiga duntäcken och 64 främmande människor i samma rum.



Morgonen efter blev det brunch på ett annat välkänt ställe som hette Café Organic. Fick återigen besvisat att Seminyak verkligen är platsen för alla veganer, vegetarianer, glutenallergiker, raw food-ers och andra alternativa matätare, eftersom det i stort sätt är det enda man kan hitta på menyerna förutom ris och nudlar.



Bland ananaser och papayor satt dessa och var söta. Så glad att jag får träffa hon till vänster igen om en vecka när hon kommer ner till Värnamo! 


Vi var hungriga och beställde in massvis av gottig mat, så som bagels, sötpotatispommes, majsplättar, scrambled eggs och färskpressade juicer av olika slag. Sedan fotade vi, och sen så åt vi. Nom nom.



Efter matkoma, en snabb titt på Potato Head Beach Club (nah) och planering återvände vi till havet för att svalka oss i mitt-på-dagen-hettan. 

 
Och sedan spenderade vi resten av dagen på att gå i affärer, gotta oss med frozen yoghurt, utforska både trevliga och otrevliga delar av staden, åka ännu mera taxi och äta middag på en gammal parkeringsplats bredvid vårt hostel där de byggt upp en provosorisk lokal restaurang. Var minst sagt en upplevelse, men också en bra sådan. Framåt niotiden var vi tvungna att kramas hejdå då Emma och jag skulle tillbaka till Ubud och Green Lion, och de andra fortsätta vidare på egen hand. Insåg när jag låg i min vanliga säng i Penestanan igen att det utan tvekan var två av de bästa dagarna på hela resan.

Min första tatuering.



För en vecka sedan gjorde jag alltså min första tatuering någonsin, och såhär ser den ut! Motivet och idén har funnits i mitt huvud sedan flera år tillbaka, men placeringen har jag varit osäker på och det är antagligen orsaken till varför det inte blivit av förrän nu. Jag visste att jag ville ha den på en plats där jag alltid kunde se den själv, men tvunget inte behövde ha den konstant synlig för andra. Min första tanke var därför att ha den på insidan av överarmen, men när jag sedan av en slump fick se att en av mina kompisar på Bali hade en text inskriven på foten kände jag direkt att det var där även min skulle sitta. Hade inte ens övervägt det förut, men så blev det. Och jag är så nöjd. Pilen ritade jag själv och den står för en mängd olika saker, men framför allt att alltid våga fortsätta framåt, samtidigt som man inte får vara rädd för att låta det ta sin tid. Man behöver ladda upp och vila för att senare kunna flyga, vilket jag fått bevisat för mig själv gång på gång de senaste åren. Är så himla glad över att jag från och med förra veckan alltid kommer kunna titta ner på min fot och påminnas om det ♥.

Emilia Pettersson, 21 år från Värnamo, Småland. Har en enorm förkärlek till fint porslin i stora högar, jordnötssmör i ohälsosamma mängder, långa promenader i skogen och att somna till ösregn utanför.

RSS 2.0