September-sol och september-söndag.

 
Söndag = vaknade till sol, har plockat, donat, skrivit på tackkort angående studenten att skicka ut och nu precis myst i sängen med ett antal koppar te och en bra bok i nån timme. Strax ska bror min och jag ge oss ut på lite ärenden och därefter blir det vandring på mossen med måndagsmysarna. Vädret är helt otroligt så jag tror det kommer bli magiskt skönt att sitta på en bänk och dricka kaffe i pauserna. Fin ledighet!

Lördag och livsnjutning gånger hundra.

 
Hej finisar! Det är lördag igen, och uj vilken bra sådan. Redan imorse när jag vaknade hade jag en känsla i magen av att jag kommer somna både nöjd och lycklig ikväll, och än så länge har övertygelsen inte svikit mig. Hur mycket man än vill så är det ju trots allt ganska svårt att bli på dåligt humör om morgonen innefattar min bästa gröt, en klarblå himmel och strålade sol, lugn promenad med Flora och Fridas podd i lurarna, fruktfatet ovan och pyjamasbyxor. Punkt på det. Förutsättningarna för eftermiddagen ser även de ganska lovade ut då kommande timmar ska spenderas med Sara, lunch och skördemarknad innan några timmars jobb väntar ikväll. Eventuellt höstdepp kan ju slänga sig i väggen för hösthelger äger sönder.
 
Dagens puss går för övrigt till min käre pojkvän som ligger hemma i feber. Saknar dig. Och ta det lugnt med clementinerna, hihi.

Scones, äggröra och mindfulnesss-morgon.



Idag, kära vänner, har jag haft något så underbart som en helt och fullkomligt ledig dag utan ett endaste litet måste eller ärende att göra. Det firade jag med att först sova ut, visserligen bara till åtta men det är ju liksom timmarna som räknas, och sedan cykla till affären för att möta upp Kajsa. Hela världen var morgonhöstig, svinfint.



Hon och jag inhandlade mjöl och mjölk då vi nämligen bestämt att äta frukost hemma hos Ellen tillsammans, och det var det som saknades i skåpen. En halvtimme senare fyllde vi bordet med mästerverk i form av äggröra, nybakade scones och pålägg av alla möjliga slag. Och sen njöt vi. Ost och hallonmarmelad kan ju vara livets mat.



Kolla så fina de är, nyvakna och goa. Sikka bästa vänner man lyckats roffa åt sig genom åren alltså♥. Det finns ingenting vi inte kan prata om, det har vi fått bevis på om och om igen. Extra plus får de också för att de vant sig vid att inte röra maten förrän kameran har fått gå varm ett tag och jag slutligen tillåter dem. De har lärt sig.

 
När vi var nöjda och hade dukat av åkte även våra nya älsklingar ritböckerna fram ett tag också. Trodde aldrig att det kunde vara så avkopplande att sitta och måla, som det faktiskt är. Kunde inte heller gissa att det finns så pass många fler i min närhet än jag som tycker så, men jag klagar inte. Det blev en av de mysigaste torsdagsmorgonarna på länge.
 

Emilia Pettersson, 21 år från Värnamo, Småland. Har en enorm förkärlek till fint porslin i stora högar, jordnötssmör i enorma mängder, långa promenader i skogen och att somna till ösregn utanför.

RSS 2.0