Saker som varit extra bra det senaste.

 
✿ Vädret. Sverige l e v e r e r a r på hög nivå och har slagit alla mina förväntningar, med klarblå himmel, strålande sol från morgon till kväll, tjugo grader plus och en känsla av att sommaren kom redan i mitten av maj i år. Och på söndag ska det bli 29 grader. Håller alla tummar och tår för att fortsätter såhär ett bra tag till för världen blir så väldans mycket ljusare och människorna gladare, på alla plan. Så gärna samma mönster till och med typ, oktober?

✿ Min säng. Efter att ha spenderat de senaste åtta månaderna med att antingen dela på sovutrymmet, alternativt ligga och vrida sig i en gnisslig hostel-säng med en madrass så tunn att man kan urskilja varenda spjäla utan ansträngning, är det guld värt att kunna ta den plats kroppen vill ha när den behöver vila. Har alltid varit en morgonpigg person som studsat upp ur sängen i samma sekund som klockan ringt, men den senaste veckan har det varit otroligt skönt att ligga kvar tio minuter där, en halvtimma där, en timma där. Oklar förändring, men ganska härlig.
 
✿ Häromkvällen beställde jag hem massvis av kläder och de bör landa i stada antingen idag eller imorgon. Har bland annat två olika färgade jeansjackor, ännu en plisserad kjol och lite fina toppar att prova mig igenom. Efter att ha levt på innehållet av en ynka ryggsäck så pass länge är det en sådan lyx att plötsligt ha tillgång till en hel garderob igen. För att inte tala om tvättmaskin, åh.

✿ Att ha börjat jobba igen. Ledighet i all ära, men jag gillar att ha någonting planerat att göra under dagarna igen, speciellt när det handlar om att lära sig. Lyckades nämligen få ett nytt jobb här hemma medan jag fortfarande var iväg, så nu spenderar jag inte längre alla veckans dagar i min kära livsmedelsbutik utan hänger på stadens caféer och säljer kaffe. Det är mycket att ta in, men väldigt roligt.

✿ I fredagskväll när jag slutat var tanken att Madeleine skulle bjuda mig på tacos, men några samtal senare blev det picknick istället. Kvällssol, den tjejen, pastasallader, en filt, vaniljbullar och jordgubbar var precis vad jag önskade just då.

✿ Sommarplanerna. Utöver att fira midsommar, äta kopiösa mängder jordgubbar, kvällsbada, leva husbilsliv och mysa med vänner sena kvällar ute på diverse altaner gav David mig en resa i födelsedagspresent, så om en månad åker vi till Berlin i tre nätter. Har bara varit där över en dag förut så jag är väldigt nyfiken på att få upptäcka den staden lite mer, speciellt med honom. Dessutom har jag biljetter till Ed Sheeran tillsammans med ett par favoriter, och dagen efter vi har sett honom spela anländer Flavia till Sverige för att hänga här med mig i drygt två veckor. Hon vill se det bästa landet har att erbjuda i den mån det är möjligt, så jag har bestämt att vi ska utforska Skåne och västkusten under tio dagar. Längtar!

✿ Att jag var hos frisören igår. Det var mer än välbehövligt efter åtta månader av saltvatten, billiga schampoon och hostelduschar. Nu är håret fräscht och jättelockigt och supergulligt och jag trivs hur bra som helst. Firade med att köpa ett nytt hårband. Och två par byxor. Och jordgubbar. Det var en bra dag.

✿ Att det bara är tio dagar kvar tills jag får pussa på min pojkvän igen. Sist vi sågs var i september och det är alldeles för länge sedan. Dumma jordklot som är så stort.

Tillbaka i Sverige och första dagarna här.

 
Och så helt från ingenstans, några dygn senare, är jag hemma igen. Efter dagarna ute i bushen spenderade jag min sista natt i Australien på ett hostel i Alice Springs med en lång dusch, ompackning och ett antal nostalgitrippar inombords, för att dagen efter påbörja den långa och utdragna färden till Sverige. Efter att ha kämpat mig igenom tre flyg, 26 timmar i luften, tio timmar flygplatsväntan och en tågresa fick jag äntligen krama om Madeleine i Lund, och lite kebab och 134 kilometer i bil senare parkerade vi utanför ett välkänt hus i en välkänd stad. Det är knäppt hur allt kan se ut nästintill exakt som det gjorde när man lämnade en stad för nästan åtta månader sedan, men ändå ses med helt nya ögon när man varit iväg. Trots att jag varit på så många otroliga och häftiga platser det gångna halvåret, är Värnamo till 100% det enda stället i världen jag vill vara på just nu. Det känns så tryggt, och så bra. Har längtat. Och mina föräldrars reaktion när jag överraskade dem med att stiga in genom dörren i söndagskväll, en vecka tidigare än jag informerat om, var guld värd.

Såhär tre dagar längre fram är jag fortfarande lite halvsnurrig efter tidsomställningen, men inte så att det hindrar någonting. Gjorde min första dag på ett nytt jobb igår, fortsätter med andra idag, är uppackad, har nog tagit mig igenom fyra omgångar tvätt, ringt ett helt gäng viktiga samtal av olika slag, njutit av sommarvädret och vunnit över mamma i Yatzy med filterkaffe och chokladboll som sällskap. Känns stabilt.

Uluru, Kata Tjuta och King's Canyon.



I tisdagskväll vinkade jag hejdå till Queenstown och Nya Zeeland efter fyra fantastiska veckor där, och satte mig på ett plan tillbaka till Australien. Ännu en flygplatsnatt, några förseningar, ett antal tårar, en timmes ovärderlig hjälp av världens bästa busschaufför när allt kändes hopplöst och väldans massa mil i luften senare, uppenbarade sig denna syn utanför fönstret. Hej på dig med Uluru, eller Ayers Rock.
 


En halvtimma senare blev jag upplockad av en minibuss på flygplatsen och for rakt ut i öknen för att hänga där i tre dagar. Det var solnedgångar och soluppgångar, tidiga morgonar, nätter i sovsäck under stjärnorna, dingos på besök i lägret, vilda kängurur ett par meter bort, mängder av röd sten och så mycket intressant aborginsk kultur. 




Samt ett par kaktusar, promenader bland klippor och raviner, utsiktsplatser, sausage sizzels, stenblock, geografi- och geologi-lektioner. Uluru, Kata Tjuta och King's Canyon. En och annan fluga i ansiktet också. Kommer aldrig klaga på Sveriges mygg igen.


 
Och självklart, många, många mil på vägar som aldrig verkade ta slut, mitt ut i ingenstans. Det var svinvarmt på dagarna, iskallt på kvällarna, grus överallt och många liter vatten som klunkades, men också väldigt roligt tack vare en skön grupp och bra guide. Är väldigt glad över att jag fick chansen att se den här delen av Australien också, för den var helt olik någon annan plats jag någonsin varit på. 

Emilia Pettersson, 21 år och ursprungligen från Värnamo, Småland, men just nu befinnandes 1600 mil söderut i Melbourne, Australien. Är svag för allting som innefattar jordnötssmör eller kokos, ösregn utanför när man ska sova, solrosor, mysiga caféer, långa promenader i skogen, djupa och mindre djupa samtal, utflykter, marknader, att utforska nya platser och mat i alla dess former.

RSS 2.0