Helsingborg, tapas och Store Mosse.

 
Efter många veckors slit på jobbet, en vecka fylld av vaccinationer inför kommande resa till andra sidan jorden, möten och lunchdejter med vänner som numera flyttat från stan (!) är jag i skrivande stund precis i slutet av tre dagars välförtjänt ledighet, det längsta uppehållet sedan jag kom hem från London för två månader sedan. I fredags stämplade jag ut på jobbet strax efter halv sex med vetskapen om att inte behöva återvända förrän på tisdagen, alltså imorgon, och det har varit oerhört lyxigt och ovant. Har haft en riktigt, riktigt fin långhelg och är mer än nöjd. Så mycket bra saker på så kort tid! Har fått äta kebab och titta på Bron med David, åkt till Helsingborg över en natt med mamma, ätit tapas på samma restaurang som vi besökte förra året, införskaffat nya randiga kostymbyxor plus en illröd ryggsäck som ska få resa runt med mig hela livet, hotellhängt och idag, vandrat runt Store Mosse i solskenet med min kära pojkvän. Svinmysigt alltihopa. Att klockan ringer vid sex imorgon gör ingenting alls för med dessa dagar i bakhuvudet kommer jag vara glad oavsett.

Hoppas det är lika fint med er som det är med mig. Puss!


Det jag lyssnar på just nu.

Varje gång juli övergår till augusti, ljusa sommarkvällar börjar mörkna redan vid åtta och de som haft sommarlov återgår till skolan igen förändras även vad som strömmar ut ur mina hörlurar. Jag vet inte varför, men tror att det beror på känslan av en nystart efter semestertiderna, att det gamla ska ut och nya ska in. Jag tröttnar på mina spellistor med gamla sommarhits och den vanliga reklamradion, och vill ha podcaster blandat med peppiga musikaler och singer/songwriters istället. Än så länge är utbytet bara i inledningen, men ett urval av vad som lyssnas på just nu kommer här iallafall.


Bubblare från förra året; P3 Institutet

1. Först ut på listan är Ronden, en relativt nyupptäckt podd för min del. Det var Ellen som hajpade och tipsade mig om den när hon besökte mig i Molesey i Maj, och sedan dess är jag fast. Beskrivningen lyder "Tre läkare, ett samtal, ingen ordning", och det är ganska på pricken vad man får när man trycker på play. Diskussionerna går från att vara extremt seriösa till väldigt oseriösa, allvarliga till lättsamma och fullt logiska till raka motsatsen på sekunder, och jag har skrattat rakt ut flera gånger när jag har lyssnat eftersom en del kommentarer kommer så himla fort och klockrent. Har lärt mig allt och ingenting om giftiga japanska fiskar, hur läkare ser på sina kollegor samt hur pass lite insikt man som privatperson faktiskt har i den arbetssektorn. Finns 67 underbara avsnitt att hämta i den vanliga appen och varje snittar på ungefär en halvtimme. Ett visst nördigt intresse för medicin och biologi kan dock rekommenderas för att kunna njuta fullt ut.

2. P3 Dokumentär. En klassisker som funnits i evigheter och ett säkert kort som nästintill alltid levererar. Har lyssnat mig igenom alla säsonger till och från de senaste åren och lärt mig så galet mycket om svensk historia och nutida händelser tack vare det programmet. De avsnitt jag fastnat mest för hittills är de om Knutbysekten, Diskoteksbranden i Göteborg och Skolskjutningarna på Columbine High School, men nästan alla är väl värda att lägga en timme eller två på. Finns 200+. Älskar man allt som har med samhällskunskap att göra finns inget bättre alternativ.

3. Soundtracket till Grease.
Världens bästa musikal med världens bästa musik från världens bästa årtioende. Efter att jag, Madde och Amanda var och såg filmen på utomhusbio ala' 12 grader varmt, duggregn och en dimmig skyline, och tillsammans med övriga besökare glatt skreksjöng med i varenda sång har jag varit helt såld på dem. Insåg där och då att man missat att uppskatta vissa av låtarna för att de hörde till scenerna man spolade förbi som yngre, men är väldigt glad över att ha upptäckt dem nu. Sandy, There Are Worse Things I Could Do och Hopelessly Devoted To You är ungefär det enda som jag kört på repeat den senaste veckan. 

4. Ofiltrerat
En podcast med Sofia Sjöström i fronten, som går ut på att hon träffar några av Sveriges största personer inom bloggvärlden för att diskutera och prata om den verklighet som inte alltid kommer fram i media. Intressant, öppet och nyttigt i och med att ämnena som tas upp är sådana som tåls att upprepas gång på gång. Clara Henrys och Flora Wiströms är mina favoriter hittills, men ser framemot att höra fler i och med att gästerna är kända profiler allihopa. Finns i den vanliga poddappen!

5. Hozier.
Fantastiska artist som jag har en sådan hatkärlek för. Spelar någon Take me to church går jag hellre ut ur rummet än stannar kvar för att jag är så trött på den, men all annan musik han gör har numera hamnat i samtliga av mina spellistor pga bäst. Är 100% helt galet såld på Better Love efter vi såg Tarzan för några veckor sedan och lär ha spelat ut den inom en snar framtid. Denna är också brabra.

Dubbelhakor, tacomys och en återförening.


Mitt dygn mellan måndag och tisdag var så bra. Efter att ha kickstartat veckan på optimalt sätt genom jobb 6-11 blev jag upplockad av hon till vänster för att hämta hon till höger på tågstationen, och sedan hade jag privilegiet att få umgås med dem konstant fram tills att jag började jobba igen efter lunch igår. Att få återförenas i landet med ICA, osthyvlar och normala kuddstorlekar efter ett halvår bland britter, Tesco och turister överallt var underbart härligt. Vi kramades massvis, promenade omkring i staden så att jag fick visa alla platser jag berättat om under det senaste halvåret, myste nere vid ån, njöt av solen och låg och skrattade på madrasserna som tog upp hela golvet i mitt rum. Framåt kvällen vankades det tacos med min familj och runt nio-tiden hade vi sällskap av filtar, jordnötssringar samt fem av mina övriga bästa vänner ute på vår altan. Lyllo jag, kände jag mest hela tiden. Kunde inte ha önskat mig en drömmigare kväll än den, trots brända popcorn och augustivärmens frånvaro.

 
I tisdags sov vi länge och åt frukost innan arbetet återigen kallade för min del, och vi skiljdes åt efter 24 timmar ihop. Saknar dem redan så att det gör ont. Tur att vi åtminstonde bor i samma land igen och kan ses snart igen. Tro inte att ni kommer bli av med mig så lätt, hörrni ♥.

Emilia Pettersson, 20 år från Värnamo, Småland. Har en förkärlek till allt som går under benämningen mysigt, citron-te, hasselnötter och choklad, raggsockar, ösregn utanför fönstret, att vara allmänt kreativ, vackra receptböcker, morotskaka och fint porslin i stora högar. Och jordnötssmör, såklart. Och där har ni mig.

RSS 2.0